Sammanfattning av webinar: Läkemedelsautomater utifrån ett MAS-perspektiv

Med ökade krav och resursbrist inom svensk äldreomsorg har flera kommuner valt att införa läkemedelsautomater som en lösning för att förbättra både arbetsmiljön och vårdkvaliteten. Under ett webbinar delade representanter från Åsele och Bromölla kommun med sig av sina erfarenheter och lärdomar kring implementeringen. Tekniken har inte bara minskat stressen hos vårdpersonalen utan också gett patienterna större självständighet.

Läkemedelsautomater gör skillnad i svensk vård – och framtiden ser lovande ut. Kommuner över hela landet implementerar nu den innovativa tekniken, som både frigör resurser och stärker patienters självständighet. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har 93 procent av landets kommuner ställt sig bakom det så kallade "handslaget" för införande av välfärdsteknik, där läkemedelsautomater är en central del.

– Det är glädjande att se en sådan bred uppslutning, säger Clarence Jacobson, affärsutvecklare på Evondos.

Läkemedelsautomaterna kan användas inom både hemsjukvård och egenvård, där patienter själva får stöd att hantera sin medicinering.

– Det ger en frihet för individen, samtidigt som det skapar mindre stress för vårdpersonalen, säger Inger Ahlqvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Åsele.

Undersökningar visar att denna frihet uppskattas av patienterna, som inte längre behöver invänta påminnelser från personalen, utan istället kan hantera sina medicindoser självständigt.

– Automaterna har verkligen förändrat vår vardag. Vår personal kan fokusera på mer kvalitativa insatser eftersom vi inte längre behöver utföra alla små och ofta stressiga hembesök för att dela ut medicin, säger Annelie Arnell, enhetschef för hemsjukvården i Bromölla kommun.

– Ja, patienterna är mindre beroende av att personalen måste komma på bestämda tider för att dela ut läkemedel. De kan ta sin medicin själva, vilket också gör att personalens besök kan fokusera på annat som ökar vårdkvaliteten, säger Kristoffer Danarö, enhetschef för hemsjukvården i Bromölla.

De ekonomiska fördelarna med läkemedelsautomater är också påtagliga, särskilt när vårdbehovet för äldre ökar. Färre personalkrävande insatser innebär långsiktiga besparingar för kommunerna. Inger Ahlqvist i Åsele bekräftar att kommunens ekonomiska beräkningar visar positiva resultat.

– Vi ser en tydlig ekonomisk vinst i våra nyttokalkyler. Automaterna frigör tid för hemtjänstpersonalen att fokusera på andra viktiga omsorgsuppgifter, vilket i slutändan gynnar alla, säger hon.

En annan fördel är det närmare samarbetet mellan vårdgivare, där både kommuner och regioner diskuterar gemensamma insatser. I Åsele har man påbörjat diskussioner om hur regionen kan delta i distansvården och dra nytta av samma system.

Kristoffer Danarö beskriver kommunens satsning så här:

– Vi började i höstas, med tidiga dialoger och utbildningar med all personal. Vi såg att det fanns fördelar, men även vissa farhågor, vilket gjorde det viktigt att skapa en trygg övergång.

Tidiga utbildningsinsatser och noggrann selektion av pilotpatienter har bidragit till att göra övergången smidig och säker. Kommunen betonar vikten av att "våga prova", ett motto som hjälpt dem anpassa systemet utifrån specifika behov och utmaningar i vårdmiljön.

– Från början hade vi nog en alltför rigid selektering när det gällde vem som skulle få en automat. Nu prövar vi istället bredare, och det är överraskande många patienter som klarar av det galant, säger Inger Ahlqvist.

För vårdpersonalen har robotarna också blivit ett värdefullt verktyg i svåra situationer, som vid sjukfrånvaro eller personalbrist.

– Med robotarna slipper vi många av de akuta avvikelser vi haft tidigare och kan planera våra insatser bättre. Det blir en bättre struktur och arbetsro, vilket betyder bättre omsorgskvalitet, säger Annelie Arnell.

I takt med att fler automater sätts ut, har de medicinska avvikelserna minskat dramatiskt. Många patienter som tidigare missade doser har nu en pålitlig påminnelse. En studie från SKR visar att avvikelserna kan minska med upp till 50 procent när läkemedelsautomater används, och Bromöllas erfarenheter bekräftar detta.

– Det blir mindre stress kring läkemedelsutdelningen, och vi har sett att nya arbetssätt har vuxit fram. Att kunna följa upp patienter mer strukturerat varje månad gör stor skillnad både för oss och för patienterna, säger Annelie Arnell.

Och även vårdtagarna är positiva. Många upplever en trygghet och det har gått så långt att ryktet spridits mellan äldre i kommunen. "Jag har hört från min granne att automaten fungerar utmärkt", berättar en äldre kvinna i kommunen som nu vill få tillgång till samma lösning.

För att läkemedelsautomaterna ska fungera optimalt krävs ett nära samarbete mellan hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och även vårdcentraler.

– Det är avgörande att alla från hemtjänstpersonal till MAS är engagerade och involverade. Genom tidig utbildning och kontinuerligt stöd har personalen fått kunskapen de behöver för att snabbt hantera både tekniska frågor och patientanpassning, säger Inger Ahlqvist.

Både Åsele och Bromölla betonar vikten av att skapa ambassadörer inom vårdpersonalen. Genom att utbilda dessa ambassadörer och uppmuntra dem att sprida positiva erfarenheter har kommunerna lyckats dämpa den initiala tveksamheten hos patienter och anhöriga.

– Att ha ambassadörer ute i verksamheten har haft en avgörande roll. Det skapar trygghet hos de som är osäkra inför den nya tekniken, säger Annelie Arnell.

En annan viktig framgångsfaktor har varit att ha ett team av kunniga "påfyllare", det vill säga personal som ansvarar för att fylla på automaterna. En noggrann utbildning och en lämplig arbetsfördelning har säkerställt att dessa automater fungerar smidigt dygnet runt.

För att lyckas med implementeringen betonade talarna vikten av en tydlig plan och att involvera samtliga professioner.

– Det är viktigt att alla i teamet vet varför vi gör det här och hur vi bäst använder tekniken för patienternas bästa, säger Annelie Arnell.